Snöytan är full av historier
De korsande spåren på snön berättar fascinerande historier om vinterns djur och deras liv. På åkern har rådjuren grävt fram hö under snön och vid skogsbrynet slutar smågnagarens nätta spår i kattugglans vingslag. Fältharen har flytt med långa skutt, ett stycke bort syns rävens spår.
Av spåren kan man förutom att identifiera djuret som lämnat dem, också undersöka vad det gjort och vartåt det styrt kosan.
Förutom tass-, klöv-, tå- och fotspår lämnar djuren även andra spår i snön. Sorkarna slinker ner i tunnlar under snön, räven gräver en grop för att hugga tag i sitt byte, skogshararna gnager på asparnas bark och ekorrarna fäller rester av kottar i snön medan de äter. Korsnäbbar och den större hackspetten lämnar sina spår med kottar som de ätit på sina särskilda sätt.
Det är en intressant sysselsättning att identifiera spår på vintern! Först bestämmer man arten och sen kan man bekanta sig med vad just den här individen har gjort genom att följa spåren och spårtecknen. Artbestämningen kan man få hjälp med både på webben samt i särskilda snöspårguider. För att underlätta senare identifiering lönar det sig att fotografera såväl raden av spår som ett antal tydliga tass- eller klövavtryck. Artbestämningen underlättas, då man placerar ett bekant objekt som mått med på bilden.
