Tickorna gömmer sig i träden tills det är dags för fortplantning
Tickor är basidsvampar, vars mycel ofta växer utom synhåll inuti trädstammar. Mycelet bryter ner det döda eller döende trädet och återvinner så småningom dess näringsämnen så att andra växter kan använda det. Stundom gror mycelet en fruktkropp (”ticka”) ovanpå trädstammen som är svampens fortplantningskropp. Dess uppgift är att producera sporer som vinden sprider till nya växtplatser.
Tickor som påträffas i Runsala och som här är representativa och ganska vanliga är rötsvamparna, svavelticka, korkmussling, oxtungssvamp och ekticka. Svaveltickan (Laetiporus sulphureus) är en klargul, ståtlig ticka, som tränger sig in i eken ofta på ställen där kvistar har gått av. Svaveltickan är ettårig, dvs. den gror varje år nya fruktkroppar på trädet. Med tidens gång urholkas stammen av förruttnelse. Korkmussling (Daedalea quercina) är en mångårig svamp som växer på ekstubbar, omkullvälta trädstammar eller på ännu levande träds döda kvistar. Arten känns igen på sina labyrintliknande rör. Oxtungssvamp (Fistulina hepatica) är som sitt namn: stor, mjuk, till ytan slemmig eller klibbig och mörkröd. Den är en ettårig svamp som vanligtvis växer på ekens rotdel. Ekticka (Phellinus robustus) är en mångårig svamp som växer på ekar. Dess stora, cirka 15 cm tjocka, hårda och knöliga fruktkropp är kanelbrun på undersidan. Tickorna spelar en avgörande roll i att öka skogsnaturens mångfald, eftersom den murkna ved som de får till stånd fungerar som hem och näring åt en stor mängd organismer.
