Ängen blommar på högsommaren
I det skogrika Finland är en somrig äng en välkommen omväxling i landskapet: öppenhet, låg växtlighet och blommor! Ängarnas – dvs. torra gräsmarkers – växtarter har anpassat sig att leva i en näringsfattig och ljus omgivning. Under högsommaren, i solens hetta, blommar de bjärt. Insektspollination är ett levnadsvillkor för ängsblommorna och därför hör skalbaggar, steklar och andra surrande småkryp hemma på den blommande ängen. Sensommarens torka får ofta växterna att vissna, men vid det laget har nya frön redan mognat och fallit till marken för att vänta på nästa sommar.
Runsalas ängar och gräsmarker
Ängar och gräsmarker är öppna livsmiljöer som har uppstått till följd av betesgång och höbärgning. De kallas kulturbiotoper, där det efter århundraden av användning har utvecklats en särpräglad och rik mångfald av arter som tydligt skiljer sig från den övriga miljön. Förändringarna i jordbruket och samhället har satt press på kulturbiotoperna och deras andel har minskat till en bråkdel jämfört med tidigare. Till följd av detta har även deras arter blivit hotade; av Finlands alla hotade arter lever en fjärdedel på just kulturbiotoper, speciellt på torra ängar, dvs. gräsmarker. Återstående ängar bevaras genom röjning, slåtter och betesgång.
Typiska fjärilsarter för ängar är till exempel juvelvingar och pärlemorfjärilar. På ängar kan man också påträffa många andra färgglada dagfjärilar. Den fantastiska makaonfjärilen lever och förökas hos oss. Amiralfjärilarna och tistelfjärilarna anländer på våren och lägger ägg på sina näringsväxter. Under sensommaren flyger en ny generation som har fötts i Finland. Amiral- och tistelfjärilarna klarar ändå inte av vintern och i varje fall hos amiralfjärilarna har man observerat återinflyttning när individerna som fötts i Finland på hösten flyger söderut undan vintern.
Ängsblommor och dagfjärilar
Många fröväxter som trivs på ängar, till exempel backnejlika, kattfot, tjärblomster, styvmorsviol och gråfibbla, blommar vackert. De färgglada blommorna är en fröjd för människan, men för blommorna handlar det inte om estetik utan förökning. Fröväxter är insektpollinerade. Med blommor och nektar lockar de pollinerare – dagfjärilar, skalbaggar, steklar och tvåvingar – som flitigt flyger från blomma till blomma på ängen. Samtidigt flyttar de pollen från en växt till en annan, vilket ska leda till att blomman befruktas och frön utvecklas. På så sätt föds en ny generation växter.