Runsala reser sig ur havet
Runsalas struktur uppstod under istiden och Östersjöns sjö- och havsfaser efter istiden, då djupa sprickdalar, branta åsar och moränformationer och jämna lermarker uppstod.
Runsalas högsta toppar reste sig ur havet för cirka 5 400 år sedan. Dessa klippiga backar har varit grynnor sköljda av havet och delvis saknat träd. Den morän som sköljdes upp har på flera backsluttningar hopat sig till strandskikt. Även sandbankarna under vattenytan vid södra udden av Saroudden har uppstått till följd av vågorna och havsströmmarna.
Inlandsisen förde med sig stora stenblock till Runsala. Av Runsalas stora flyttblock är Kukkarokivi den mest berömda. Flyttblocket ligger i havet norr om Runsalas västra spets och sträcker sig 17 meter ovan vattenytan.
Landhöjningen bearbetar Runsala landskap än idag. Runsala reser sig 4–5 millimeter ur havet årligen, vilket blir en halv meter på ett sekel.
I slutet av 1845 övergick Runsala med godkännande av ryska kejsaren till Åbo stad ”för eviga tider”. Nästa år styckade man upp ön i tomter för sommarvillor åt stadens borgare, men odlingen på ön pågick ännu. I sakta mak i början av 1900-talet började Runsala allt mer formas till fritidsplatsen för alla stadsbor, även om ön fram till 1950-talet bevarades lantlig med boskap och omfattande sädesåkrar.
En ö formad av odling och villakultur
På medeltiden fanns det inte ännu fast bosättning på Runsala utan ön var en gemensam betesmark och fiskebas. Samtidigt, på 1200-talet, övergick Runsala i Åbo slotts besittning. Ön bevarades som betesmark fram till mitten av 1500-talet då den blev hertigen av Finlands jaktpark och kungsherrgård. Åkrarna gav mat åt folket på Åbo slott.
Nästa århundrade överlämnades Runsala herrgård till generalguvernören och senare blev den landsherrens ämbetshus fram till 1844. För att bosätta lantgårdens arbetskraft grundades sammanlagt 15 torp på ön.
På den tiden var bowling och krocket populära sällskapsspel. Man spelade även tennis i villornas trädgårdar och ibland besökte man badhusen för att friska upp sig. Naturen och vattnet var en oskiljbar del av villalivet på sommaren.
Sommarvillan personifierar den idylliska bilden av den finländska sommaren: sorgfritt och lättsamt liv på landet dit man oftast flyttade för hela sommaren. Att tillbringa somrarna på en sommarvilla var en del av den borgerliga livsstilen på 1800-talet, där tjänstefolk, drängar och trädgårdsmästare tog hand om vardagssysslorna, även om också herrskapet bidrog till att hålla villan i representationsskick. De som inte hade en egen villa kunde njuta av sommaren längs Runsala allmänna korridor, Promenaden, som senare fick namnet Folkparken. Promenaden blev ett sommarutflyktsmål för Åboborna, där man bland annat promenerade.
Livet i Runsalas villor
Runsalas och hela Finlands villakultur uppstod i mitten av 1800-talet. Borgarna i Åbo tillbringade sommaren på sina villor i Runsalas natursköna miljö. De promenerade, spelade spel och njöt av musik och samvaro.
Runsalas historia
I Runsalas varierande landskap syns den hundraåriga dialogen mellan människa och natur. Ön uppstod på kartan för länge sedan till följd av att istiden och Östersjöns sjö- och havsskeden formade landskapet. Människorna bosatte sig på öarna nära Runsala på medeltiden. Runsala ö var först en gemensam betesmark och fiskebas, tills man sakteligen började bearbeta marken på Runsala till åkrar och människorna ändrade öns utseende. I mitten av 1800-talet började man bygga villor på Runsala och ön blev sakteligen en rekreationsplats för alla stadsbor och har bevarat sin charm fram till idag.
Åbo universitets botaniska trädgård
Rötterna till Runsala botaniska trädgård ligger i Åbo Akademis trädgårdar på 1600–1900-talen. I början av 1900-talet fick Åbo en ny trädgård då man grundade en botanisk trädgård i Storheikkilä som en del av det nygrundade finskspråkiga Åbo universitet. År 1956 flyttades trädgrården från Storheikkilä till Runsala där Åbo universitets nuvarande botaniska trädgård ligger.
Till den nuvarande trädgården hör en utomhusträdgård och sex växthus som förevisar fler än 5 000 växtarter och -sorter. Växtsamlingen är ett levande skyltfönster in i världens mångformade växtvärld. Trädgårdens främsta uppgift att bidra till den botaniska forskningen och undervisningen samt erbjuda rekreation för allmänheten.
Honkapirtti
Honkapirtti byggdes i östra Karelen i början av 1940-talet. Under ställningskrigstiden 1942 grundade infanteriregemente 14 en vapenbrödraförening och tanken på ett vapenbrödrahus uppstod. Utifrån idén byggde och reste männen Honkapirtti i vienakarelsk stil i Uhtua i Östra Karelen. Byggnaden flyttades till Runsala 1944 och nästa år överlämnades Honkapirtti i stadens ägo.
Kaféverksamheten på Honkapirtti inleddes 20 år senare. Kafé-restaurang Honkapirtti är en populär rast- och lunchplats för stadsborna som vistas ute på Runsala.
Bakom Honkapirtti ligger en av Runsalas finaste hassellundar. Vårtid är landskapet som vackrast då blåsipporna under hasselbuskarna blommar praktfullt.
Kultursevärdheter del I
Choraeus källa
Choraeus källa har fått sitt namn efter författaren Mikael Choraeus, som var docent i vältalighet vid Kungliga Akademien i Åbo 1799–1802. Källan omnämndes på 1800-talet som en rekreationsplats där glada studenter och stadsbor utbringade skålar och njöt av källans uppfriskande vatten. På stenkanten vid källan finns inskriften FONS CHORAEI PHOEBEI PERENNIS – diktaren Choraeus eviga källa.
Strandpromenaden och Folkparken
En tomt på Runsala gjordes 1846 ett rekreationsområde för allmänheten och gavs namnet Allmänna promenaden. Den flyttades 1860 från närheten av Choraeus källa till sin nuvarande plats. Promenaden blev ett sommarutflyktsmål för Åboborna, där man bland annat promenerade. Området fick senare namnet Folkparken.
I dagens Folkpark önskas besökarna välkomna av restaurang Villa Promenade.En av Europas äldsta musikfestivaler Ruisrock har också ordnats i Folkparken sedan 1973.
Varvet på Runsala
Åbo Båtvarf grundades 1889 på Hevoskari-udden på Runsala. På området byggdes en stor varvsbyggnad, en verkstad, båthallar och ett mastskjul och den gamla villan var varvets kontor. När verksamheten på varvet upphörde 1954, tog Åbo hamn över byggnaderna. Det offentliga namnet Åbo stads varv blev i sakta mak namnet Runsala varv.
Efter 2013 såldes största delen av byggnaderna och området till bogserbåtsvarvet Alfons Håkans Oy. Det gamla varvsområdets användningsändamål har varit det samma i mer än hundra års tid, i området ligger ännu docknings- och varvsverksamhet, båtförvaring och ett båtbyggeri. Den stora varvssalen är festlokal sommartid. Idag finns det även en restaurang, ett kafé och en inredningsbutik i området.
Kultursevärdheter del II
Runsala gård
Runsala gård i närheten av Folkparken var öns centrum fram till 1840-talet. Gårdens karaktärsbyggnad byggdes år 1901, eftersom den ursprungliga karaktärsbyggnaden från 1720-talet brann ner två år tidigare. I gårdens nyttoträdgård, som grundades 1754, växte förutom örter äppel-, päron- och plommonträd samt syrener och sibiriskt ärtträd.
På den steniga åkern och betesmarkerna nära gården trivs många sällsynta och hotade insekter, och kring strandängarna och herrgårdsåkrarna trivs även många andra arter från tofsvipor till rådjur.
Naturrummet Tammenterho grundades 1995 och låg tidigare vid Strandpromenaden i början av ön. Efter att varvsområdets lokaler flyttade i juni 2016 till bogserbåtvarvet Alfons Håkans besittning flyttade naturrummet till Åbo universitets botaniska trädgård. Samtidigt gavs naturrummet namnet Runsala Info.
